Betygen sätts i stor utsträckning i relation till elevernas generella prestationsnivå på skolan. Det visar den nya rapporten ”Analyser av likvärdig betygssättning i gymnasieskolan” från Skolverket.
Skolverket har gjort jämförelser av hur gymnasieelevernas kursbetyg i tre ämnen; matematik, svenska och engelska sätts i relation till hur man presterat på de nationella proven.
Enligt rapporten så finns det vad man kallar för en ”betydande relativ betygssättning i gymnasieskolan”. Med det menas att betygssättningen på skolorna utgår ifrån den genomsnittliga prestationsnivån hos eleverna på den egna skolan.
I praktiken innebär det att det är mindre vanligt förekommande med högre kursbetyg än provbetyg för elever som går i en skola med många högpresterande elever jämfört med elever som går i skolor med lägre genomsnittlig prestationsnivå.
Elevens bakgrund tas inte hänsyn till i betygssättningen
Enligt rapporten så klarar lärarna av att sätta betyg utan att ta hänsyn till elevernas bakgrund. I vissa kurser får kvinnor högre kursbetyg relativt proven jämfört med män, men där är skillnaderna inte stora.
Utlandsfödda elever får i vissa kurser något högre betyg relativt proven jämfört med elever födda i Sverige, men skillnaderna är små. När det gäller betygssättningen av elever med olika socioekonomisk bakgrund syns inga skillnader alls.
Fristående skolor är aningen mer generösa med betygen
Men även bland friskolorna finns det skillnader i hur generös man är med betygen. Rapporten säger dock att det bara är en mycket liten del, omkring 0,5–1 procent av de totala skillnaderna.
Förändringar på systemnivå behövs för att likvärdigheten ska öka
Rapporten säger att lärarna är inte orsaken till att de varierande betygen. Man menar på att det som krävs för en nationellt likvärdig betygssättning av elevernas kunskaper är att de nationella proven ges större betydelse för betygssättningen på skolnivå.
