Efter många år av missförhållanden i ett hyreshus med problematisk ägarhistorik har en svensk kommun vunnit gehör i domstol för en åtgärd som aldrig tidigare godkänts i praktiken: tvångsinlösen av en privatägd hyresfastighet. Värdet på fastigheten uppskattades till 47 miljoner kronor.
Det historiska beslutet signalerar en möjlig ny väg för kommuner att ingripa när fastighetsägare systematiskt bryter mot sina skyldigheter.
20 år av vanvård och trakasserier
Bakgrunden är ett flerbostadshus där hyresgäster i nära 20 års tid levt under svåra förhållanden. Vittnesmål har handlat om trakasserier, orimliga uppsägningar och bristande underhåll. Fastigheten har under långa perioder varit under tvångsförvaltning. En tillfällig lösning där Stockholms Stad, genom ett allmännyttigt bolag tagit över driften för att skydda de boende. Trots detta har problemen fortsatt, och insatser från myndigheter har inte lett till bestående förbättringar.
Det var först när kommunen beslutade att ta nästa steg – en juridisk process för att lösa ut fastighetsägaren – som en mer varaktig förändring började bli möjlig. I en färsk dom slår mark- och miljödomstolen fast att kommunen har rätt att köpa fastigheten till marknadsvärde ( 47 miljoner kronor) och överlåta den till ett seriöst bostadsbolag. Detta är första gången lagen om tvångsinlösen, som infördes 1977, faktiskt används i praktiken.
Platsen för detta unika rättsfall är i västra Stockholm. Det aktuella huset har länge varit föremål för uppmärksamhet på grund av allvarlig vanvård. Fastighetsägaren, som figurerat i cirka 500 rättsprocesser, har enligt hyresgäster och myndigheter bedrivit en förvaltning präglad av hot, kontroll och bristande ansvar.
Allmännyttan tar över – trygghet för hyresgästerna
Domstolens beslut är nu vägledande. Även om fastighetsägaren har möjlighet att överklaga, ses utfallet som ett prejudicerande trendbrott inom svensk bostadspolitik. Jurister inom Hyresgästföreningen kallar domen unik och ser den som en stark signal till andra oseriösa värdar – lagen har nu visat sig ha verklig verkan.
För de boende innebär domen mer än bara ett juridiskt avgörande – det är slutet på ett kapitel präglat av oro och utsatthet. Med ett kommunalt bolag som framtida hyresvärd kan fokus nu skifta från försvar till återuppbyggnad. Redan under tvångsförvaltningen har akuta brister åtgärdats, och med ett permanent ägarskap väntar nu långsiktiga renoveringar och stabilitet.
Det återstår att se om andra kommuner kommer följa samma väg framöver.