Nästintill dagligen så rapporterar vi och andra medier om förseningar i tågtrafiken. Är det inte en nedriven kontaktledning så är det signalfel. Nästan varje dag är det dock något som gör att tågtrafiken inte går som den ska.
Förseningarna orsakar bland annat besvär i vardagen när byten inte hinns med och bekanta som ska skjutsa står inför osäkra prognoser. För att inte tala om när de massiva förseningarna uppstår och man istället för under eftermiddagen kommer fram till sin destination vid midnatt. För någon som själv upplevt det senare kan jag meddela att bussförbindelserna i regel är tunna när man kommer fram vid midnatt.
Tågtrafikens förseningar kostar dessutom samhället mycket ekonomiskt. Under 2023 så släppte Stockholms Handelskammare en rapport som visade på att tågförseningarna mellan Uppsala och Stockholm kostade en miljon kr per dag. En miljon kr. Per dag. På en sträcka. Förvisso en sträcka med ganska många resenärer, men det finns det fler av. Västra stambanan som passerar Falköping, Skövde och Töreboda har också en stor mängd resenärer. Båda tidigare nämnda järnvägssträckor kan dock inte mäta sig med Mälarbanan som enligt region Västmanlands siffror har över 800 000 resenärer varje dag. Sett till att banan är lång och delvis fångar upp pendeltågstrafiken i Stockholm framstår siffran inte som orimlig.
Att järnvägsunderhållet varit undermåligt i många år vet vi redan. Att utbyggnad av antalet spår på viktiga banor skulle underlätta vet vi också. Men lika så vet vi att det senare knappast är någon snabb process. I flera år har Trafikverket arbetat med utbyggnaden av Mälarbanan från två spår till fyra spår mellan Tomteboda och Kallhäll. Merparten av sträckan är man klar med, men en viktig flaskhals återstår.
Den sista sträckan som går genom Sundbyberg och Solna har försenats gång på gång. Enligt senaste prognosen från Trafikverket blir sträckan färdigbyggd tidigast år 2040. Tidigast år 2040. Med tanke på att de första spadtagen togs i början av 2010-talet så innebär detta att vi pratar om ett bygge som pågår i cirka 30 år innan det är slutfört.
Sverige har inte tid och inte råd med detta. Vi behöver en järnväg som fungerar och det kan inte ta oss 100 år att få ordning på den. För att få ordning på järnvägen vill jag kasta ut ett litet radikalt förslag till politikerna.
Ge Trafikverkets generaldirektör tiofaldig lön mot i dagsläget och matcha också kraven därefter. Eftersom myndighetschefen i dagsläget har strax under 200 000 kr i månadslön skulle det innebära en månadslön på ungefär 2 miljoner kr i månaden eller 24 miljoner kr per år. Detta kan jämföras med Swedbanks vd Jens Henriksson som har en årslön på 13 miljoner kr.
Om Trafikverkets generaldirektör hade en lön enligt ovan skulle man locka mycket kvalificerade personer till tjänsten. Med tanke på att tågförseningarna kostar flera miljarder för samhället varje år så krävs ingen större förbättring avseende förseningarna för att personen ska ha dragit in sin egen lönekostnad. Med tanke på vilka drivna och kompetenta chefer som skulle kunna lockas till tjänsten bör dessa också kunna få bukt med delar av förseningarna åtminstone. Levererar man inte tillräckligt är det bara att avskeda och ta in någon ny. Med den lönen torde ju som sagt toppchefer stå i kö för att få tjänsten.
