Sommarens elpriser har varit låga jämfört med tidigare år. Men något nytt har smugit sig in i mönstret – en förändring som kan påverka både hushåll och företag i framtiden. Det handlar inte längre om att elen alltid är billigast om natten. Tvärtom har dagtid blivit allt mer gynnsam. Elprisets dygnskurva börjar allt oftare likna en hängmatta.
När solen pressar priserna
Tidigare var det en självklarhet att elpriserna sjönk under natten när förbrukningen var låg. I år har trenden vänt: priserna hamnar ofta på sin bottennivå mitt på dagen. Det menar elprisexperten Patrik Södersten på Fortum.
Anledningen är den ökade andelen sol- och vindkraft i systemet. Solen producerar som mest mitt på dagen, medan vinden tenderar att avta nattetid. Effekten märks tydligast i södra Sverige, där elområdena påverkas starkt av den kontinentala marknaden där solkraften växer snabbt.
För de flesta svenskar, som betalar ett genomsnittspris per månad, gör förändringen liten skillnad i vardagen. Men för hushåll med timprisavtal kan ”hängmattan” bli en viktig faktor att ta hänsyn till.
Effektavgiften – en ny fallgrop för konsumenter
Samtidigt pågår en annan förändring på elmarknaden: den nya effektavgiften. Den är tänkt att jämna ut belastningen på elnätet genom att premiera utspridd konsumtion över dygnet. Men i kombination med hängmatteffekten kan det uppstå nya utmaningar. Att exempelvis ladda elbilen fullt under en billig dagtimme kan skapa en kostsam effekttopp – något som gör att den faktiska kostnaden kan bli högre än väntat. Reglerna varierar mellan elnätsbolag, så det gäller för konsumenter att ha koll på vad som gäller lokalt.
Fortsatt stora skillnader mellan norr och söder
Även om snittpriset i sommar legat på låga 20–40 öre per kilowattimme har skillnaderna i landet bestått. I juli betalade hushåll i Skåne mer än tre gånger så mycket per kilowattimme som de i norra Sverige. Den geografiska obalansen är alltså fortsatt en central fråga för energimarknaden.
