Något så oväntat som träskmarker och mossar har hamnat på försvarets dagordning i flera EU-länder. Det är inte alla som vill det av rena miljöskäl.
Inspirerade av Ukraina
I februari 2022, när ryska styrkor marscherade mot Kyiv, använde den ukrainska armén ett okonventionellt vapen: vatten. Genom att spränga en damm i Irpinfloden lät man stora landområden nordväst om huvudstaden översvämmas, vilket förvandlade den planerade ryska anfallsrutten till en lerig flodslätt. Angreppet bromsades upp och bilder spreds på ryska stridsfordon som körts fast i gyttjan.
Planer i EU-länderna
Idén om ”naturbaserat försvar” har efter Ukrainakrigets erfarenheter spridit sig in på hög politisk nivå i Europa. Finland och Polen har uppgett att de aktivt utreder att återställa torrlagda våtmarker för att både stärka sitt gränsförsvar och nå klimatmål. ”Det är en win-win-situation som uppnår många mål samtidigt”, säger Tarja Haaranen, generaldirektör för naturfrågor vid Finlands miljödepartement.
För Polen har idén redan vävts in i landets nya gränsförsvarsplan ”Östra skölden”, lanserad i fjol. Polens försvarsdepartement uppger att programmet, värt cirka 10 miljarder zloty (2,3 miljarder euro), inkluderar återskapande av torvmarker samt skogsplantering längs östgränsen.
I Polen märkte miljöaktivister att politiker var betydligt mer intresserade av åtgärder som återvätning när dessa kopplades till nationell säkerhet. Att lyfta försvarets aspekt har gjort att naturrestaurering tas på allvar även av ledare som annars ogärna diskuterar klimatet.
Forskare betonar dock att våtmarker inte kan ersätta traditionella försvar. Våtmarker stoppar varken drönare eller missiler, och krig är i sig förödande för naturen. Ukrainas översvämning av Irpin uppnådde sitt syfte att hindra fienden men orsakade även skador: lokalbefolkningen förlorade mark och hem, och ekosystemet kring floden chockades av det plötsliga ingreppet.
Experter framhåller att EU-länder åtminstone har möjlighet att planera sådana naturhinder i förväg, istället för att som Ukraina tvingas agera i all hast mitt under en invasion. Om projekten genomförs kan naturen bli en extra försvarslinje – och samtidigt ge värdefulla miljövinster i form av bättre klimat och ökad biologisk mångfald.
