Efter den kaotiska elkrisen 2022 har många vant sig vid stabilare priser. Men i höst väntar en ny verklighet för svenska hushåll. Enligt analytikers prognos blir elen nästan dubbelt så dyr som förra året. Samtidigt varnas det för tre nya regeländringar som gör att elräkningen kan bli svårare att kontrollera än någonsin.
Dubbelt så dyr el – men långt från krisnivåerna
Bixia räknar med att snittpriset på el under höstmånaderna landar på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då priset låg på drygt 30 öre. Förklaringen är främst låga vattennivåer efter en torr sommar och återkommande stopp i kärnkraften.
– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia i ett pressmeddelande.
”Trippelsmäll” väntar hushållen
Enligt elexperterna Åsa Hauer och Anne By Nazemi på Elskling hotar tre nya regeländringar att göra elräkningen mer oförutsägbar: de norska ”subventionerade” elpriserna som driver upp priserna i Sverige, de nya kvartspriserna som gör att priset kan variera var 15:e minut och effektavgifterna som införs i elnäten senast 2026.
– Det här är något som påverkar alla hushåll. Så nu gäller det att se över elavtalet och få koll på vad du faktiskt betalar och för vad. Annars riskerar du att få en onödigt saltad elnota i vinter, säger Åsa Hauer i ett pressmeddelande.
De norska fastpriserna väntas höja svenska elpriser med i snitt 7 procent de närmaste åren. Kvartspriserna innebär att kostnaden kan ändras flera gånger i timmen, vilket gör planering svårare. Och effektavgifterna kommer slå direkt mot hushåll som använder mycket el samtidigt, oavsett vilket avtal de har.
– De svenska hushållen får ta notan medan norrmännen kan slösa el närhelst de vill på dygnet, utan att det kostar extra. Framförallt kan det driva upp elpriserna i Sverige under ”populära” timmar när elförbrukningen är som störst, säger Anne By Nazemi.
Från årsskiftet sänker regeringen elskatten med knappt 10 öre per kilowattimme. Det innebär lägre kostnader för alla hushåll – men enligt Elskling riskerar vinsten snabbt att försvinna när de nya reglerna slår igenom.
Slutsats: Mer planering – mindre trygghet
För svenska hushåll väntar en vinter som kräver mer eftertanke än tidigare. Att sprida ut förbrukningen under dygnet, ladda elbilen långsammare eller investera i smarta styrsystem kan bli avgörande för att hålla nere kostnaderna.
Bixias prognos visar att elpriserna är på väg upp men stabila – medan Elskling pekar på att själva spelreglerna för hur vi betalar för el håller på att ändras.
