En betydande andel svenskar använder i dag olovliga tjänster i vardagen. Nu föreslår en statlig utredning att den som nyttjar sådana tjänster, inte bara de som säljer dem, ska kunna drabbas av ekonomiska påföljder. Förslaget innebär alltså att vanliga användare som medvetet eller vårdslöst tar del av otillåtet material kan beläggas med böter, en förändring som skulle markant skärpa rättsläget för konsumenter.
Många svenskar lockas av illegal ip-tv. Genom att betala några hundralappar i månaden kan privatpersoner få tillgång till i princip alla tv-kanaler, sportevenemang och ett stort utbud av filmer och serier via internet, utan att ha rättighetsinnehavarnas tillstånd. Dessa illegala streamingabonnemang är lättillgängliga och har snabbt vunnit mark. En färsk kartläggning uppskattar att omkring 700 000 svenskar – motsvarande cirka 15 procent av landets hushåll – regelbundet använder olovliga ip-tv-tjänster.
Illegal ip-tv genererar stora intäkter till organiserad brottslighet, med kopplingar till allt från bedrägerier till narkotikahandel enligt en statlig offentlig utredning. Samtidigt skadas de lagliga aktörerna på tv- och streamingmarknaden, enligt utredningen. Idrottsklubbar tappar viktiga inkomster när sändningsrättigheter piratkopieras, och film- och tv-branschen förlorar publik och intäkter. För att komma åt fenomenets kärna – efterfrågan hos tittarna – föreslår nu en statlig utredning att lagen skärps.
I betänkandet rekomenderas att lagen uppdateras så att även privatpersoner som anser olaglig ip-tv kan straffas med böter. Hittills har lagen främst använts för att åtala dem som säljer eller distribuerar pirattjänster, men utredaren vill göra det tydligt att även den som konsumerar illegalt strömmat innehåll begår en brottslig handling.
Enligt förslaget ska straffet för vanliga användare bli penningböter, medan de kommersiella aktörer som driver piratverksamheten fortsatt ska riskera upp till sex års fängelse vid grova brott. Regeringen uppmanas att skynda på processen, och de nya lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
