Regeringen föreslår en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljd, kallad säkerhetsförvaring. Den ska göra det möjligt att hålla personer med hög risk för återfall i grov brottslighet inlåsta längre.
– Vissa brottslingar är så farliga för vårt samhälle att de inte bör släppas ut per automatik. I dag finns ingen möjlighet att fortsätta inlåsningen även om riskerna för nya grova brott är väldigt stora. Med det här nya straffet skapar vi ett verkligt skydd för potentiella brottsoffer och samhället i stort mot samhällets farligaste individer, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Den nya påföljden ska användas för personer som återfallit i allvarliga brott mot liv, hälsa, frihet eller frid. Den kan också gälla för dem som vid upprepade tillfällen begått andra grova brott. Exempel på sådana brott är grova vålds- eller sexualbrott.
När domstolen dömer till säkerhetsförvaring fastställs två tidsgränser. Den första, minimitiden, anger hur länge personen minst ska vara frihetsberövad. Den andra, ramtiden, visar den totala tiden som påföljden gäller. Om det bedöms nödvändigt för att skydda samhället kan ramtiden förlängas med upp till tre år i taget.
Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 mars 2026.
