Sveriges framtida elförsörjning kan tryggas även när efterfrågan ökar kraftigt. Det visar en ny rapport från Energiforsk, som lyfter fram lösningar när vädret driver upp elpriserna till skyhöga nivåer.
Fyra forskargrupper har tillsammans med Energiforsk analyserat hur elsystemet kan klara kalla vintrar och perioder med lite vind innan ny kärnkraft byggs ut.
Resultaten visar att det svenska elsystemet i de flesta fall kan balansera elbehovet genom vattenkraft, batterier och import. Vid längre perioder med låg produktion krävs däremot större flexibilitet i industrin och tillgång till gasturbiner.
– Vid extrema väderhändelser som bara inträffar med flera års mellanrum kan gasturbiner kostnadseffektivt gå in och producera el till hushåll och industrier. Men de behövs bara några få timmar enstaka år, så på dagens elmarknad är det inte lönsamt för företag att investera i gasturbiner utan nya incitament, säger Malin Strand, affärsutvecklingschef på Energiforsk i pressmeddelandet.
Markus Wråke, vd på Energiforsk, betonar att gasturbiner kan vara en effektiv lösning vid korta men extrema väderhändelser.
– Gasturbiner är relativt billiga att investera i, men dyra i drift. De är därför ofta en kostnadseffektiv lösning för att hantera korta men extrema väderhändelser, men kostnaden kan trefaldigas om systemet måste klara ogynnsamt väder samtidigt som produktion och elkablar faller bort, jämfört med om det dimensioneras för ett normalår, säger han.
Rapporten visar att den samhällsekonomiska kostnaden för gasturbiner som reserv under ett normalt år är mellan en och två miljarder kronor. Om de däremot ska klara flera störningar samtidigt kan kostnaden stiga till fyra miljarder.
