Den som eldar med ved har knappast undgått de stigande priserna de senaste fyra åren. Nu finns det tecken på att en ny våg av prishöjningar kan vara på väg, denna gång på grund av beslut som tas långt ifrån vedboden.
Svenska kyrkan, som är en av landets största skogsägare, väljer nu att skydda en större del av sin skog från avverkning. Det innebär mindre virke ut på marknaden – och risken är att det märks i vedpriset, särskilt om fler skogsägare följer efter.
Kyrkan bevarar skogen
Svenska kyrkan inför en ny skogspolicy som innebär att en viss andel av kyrkans skogar undantas från avverkning för att gynna naturvärden. Konkret föreslås omkring 20 procent av kyrkans skogsareal skyddas för biologisk mångfald och klimatets skull.
Det är en markant ökning från dagens nivå – i dag lämnas ungefär 10 procent av kyrkans produktiva skogsmark orörd, men nu höjs ambitionen till det dubbla. Genom att låta fler skogsområden stå kvar hoppas kyrkan främja hotade arter och bevara äldre träd och död ved som är viktiga för ekosystemen.
Policyförändringen innebär att kyrkan, som är en av Sveriges största skogsägare, kommer att avstå avverkning på en betydande del av sin mark. Totalt äger Svenska kyrkan nära en halv miljon hektar skog runt om i landet. I Skara stift förvaltar kyrkan omkring 27 000 hektar skogsmark. Omkring en femtedel av denna areal kan nu komma att avsättas för naturvård istället för skogsbruk, vilket motsvarar ungefär 5 000 hektar skog i vår region som lämnas orörd. Utöver de skyddade områdena planerar kyrkan även att ställa om skötseln på en tredjedel av sin skog till mer naturnära brukandemetoder.
Så påverkas vedpriser
Trots sitt stora innehav så är Svenska Kyrkan en av många ägare i Sverige. Den större frågan är vad som händer om andra skogsägare tar rygg på kyrkans initiativ och också avsätter mer skog för naturvård.
Det skulle ha en tydlig inverkan på utbudet om andra markägare följde efter, som statens Sveaskog, bolag eller privata skogsägare. En minskad avverkningsvolym leder, om efterfrågan är oförändrad, i regel till att virkespriserna drivs uppåt. Redan under det gångna året har priset på massaved stigit, som en följd av minskat utbud på marknaden.
Prästlöner från skogen
Svenska kyrkan har historiskt ägt skog i sekler, markinnehavet kallas prästlönetillgångar och började växa redan år 1008 när kung Olof Skötkonung (efter att ha döpts i Husaby) skänkte mark till Skara biskopsstol.
I modern tid är kyrkan med sina cirka 468 000 hektar produktiv skogsmark landets femte största skogsägare. Skogarna förvaltas av de 13 stiften och skogsbruket är certifierat enligt hållbarhetsstandarder.
Intäkterna från kyrkans skog – omkring 500 miljoner kronor årligen – går oavkortat till den kyrkliga verksamheten. Vinsterna används bland annat för att finansiera församlingarnas arbete, underhålla kyrkobyggnader och stödja de församlingar som har sämre ekonomi genom ett utjämningssystem.
