Klövviltstammarna i Sverige har ökat kraftigt, men trots tydliga konsekvenser lyser åtgärderna med sin frånvaro.
Det märks inte minst på vägarna där olyckorna ligger på rekordnivåer för flera arter. I Västra Götalands län har viltolyckorna ökat med cirka 62% sedan 2015 och nationellt kostar olyckorna 11 miljarder kr om året.
Viltet rör sig också på åkrarna och under 2023 kostade viltskadorna inom jordbruket 902 miljoner kr. I Götaland har skadorna ökat med 44,5% sedan 2014. Grödor som hade kunnat bli mat och stärkt vår beredskap.
Även i skogen syns stora skador. I län Västra Götalands län ligger andelen årsskadad tall 10% gånger högre än målet, och nationellt kostar skadorna 11,9 miljarder kr om året. Det påverkar både skogsägare och vår tillgång till energi, förnybar råvara och förmåga att lagra kol.
När trafiksäkerheten försämras, samhällskostnaderna ökar och vår beredskap försvagas blir det tydligt att förvaltningen inte fungerar. Nu krävs politiskt ansvar.
Jaktlagstiftningsutredningens slutbetänkande är ett steg framåt. Vi vill även se att:
- Utfodring av vilt regleras och begränsas samt att det införs en generellt gällande juridisk definition av åtel.
- Viltskadorna i skogen minskar genom lokal förvaltning som utgår från det samlade betestrycket från alla klövviltsarter och anpassar stammarna till landskapets faktiska fodertillgång.
- Ansökningar gällande skyddsjakt hanteras skyndsamt.
- Drönare tillåts för att söka efter vildsvin vid jakt samt att fällfångst tillåts för vuxna vildsvin.
- Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i sina instruktioner ges ansvar för att förebygga och begränsa viltskador.
- Att Jordbruksverket fastställer toleransnivåer för viltskador inom jordbruket och en metod för uppföljning liknande det system som finns för skogen.
Balans i viltstammarna är inte en särfråga. Sverige behöver en viltförvaltning som svarar mot samhällets behov, idag och imorgon.
Håkan Persson, regionstyrelsen LRF Västra Götaland
