Sverige riskerar att försvaga den biologiska mångfalden samt vår förmåga att producera mat och förnyelsebar fossilfri energi från skogen, i ett läge där de borde stärkas. Regeringens krisstöd till lantbruket är välkommet, men nya regelverk riskerar att skapa motsatt effekt. Myndighetstolkningen av naturrestaureringslagen kan få betydande konsekvenser för livsmedel- och skogsförsörjningen i Västra Götaland och de 9023 personer sysselsatta inom jord- och skogsbruk samt livsmedelsindustri. Samtidigt visar beräkningar att myndighetstolkningen av naturrestaureringslagen riskera att kosta svenska staten omkring 460 miljarder kronor fram till 2050. Ett belopp som inte inkluderar ekonomiska försluter i form av skördebortfall både i jord- och skogsbruket.
Myndigheterna vill att upp till 2 miljoner hektar skog i Sverige undantas för skogsbruk, vilket motsvarar 17 000 förlorade jobb och minskad produktion av trävaror motsvarande 118 000 trähus. Bortfallen i skogen påverkar indirekt även livsmedelsproduktionen eftersom skogsbruket ofta möjliggör investeringar i jordbruket.
Ett annat konkret exempel är markavvattning. Fungerande dränering är nödvändig för att bruka marken, särskilt i ett klimat med både skyfall och torka. Begränsningar riskerar att minska skördar eller ta mark ur produktion. Konsekvenserna kan bli stora. Om 300 000 hektar i hela landet får 30 procent lägre avkastning motsvarar det livsmedel för över en miljard kronor, mat som annars hade kunnat bli bröd och potatis till svenska hushåll.
Samtidigt gör lantbruket redan omfattande insatser för biologisk mångfald i jordbruket som öppna betesmarker och frivilliga åtgärder utifrån lokala förutsättningar. Otydliga regler och minskad rådighet över marken riskerar att bromsa detta arbete.
Sverige måste välja både mat, förnyelsebar fossilfri energi och biologisk mångfald. Politiken måste göra det möjligt idag och i framtiden, trots naturrestaureringslagen.
Elisabeth Hidén (LRF Västra Götaland), ordförande
