Handelshögskolans beslut att ta bort kravet på högskoleprovet vid antagning väcker många frågor och borde oroa alla som värnar om likvärdighet och meritokrati. Högskoleprovet är inte perfekt, men det är ett av få standardiserade verktyg som ger sökande, oavsett bakgrund, en chans att visa sin kapacitet på ett likvärdigt sätt som alla andra. Att avskaffa kravet på en minimumnivå riskerar att göra antagningsprocessen mer godtycklig och mer subjektiv.
I stället för ett tydligt, nationellt prov öppnar man nu för en urvalsprocess där subjektiva kriterier får större utrymme. Handelshögskolan lyfter ambitionen att “bredda rekryteringen”, ett mål som i sig är lovvärt. Men bör det verkligen ske genom att tona ned ett prov vars uppgift är att just utjämna skillnader i elevernas förutsättningar? Risken är att man ersätter en relativt rättvis mätmetod med kvotering baserad på otydliga premisser.
Grunden till varför kravet infördes gäller fortfarande. Skolor sätter betyg ojämt och betygsinflationen är fortfarande ett problem. Hur motiverar då skolan då att ta bort kravet? Jo för att färre tjejer blivit antagna. Fortsatt blev tjejer antagna, men 10% färre. Om inte detta är kvotering så vet jag inte vad. Tjejer och killar gör samma prov, mäts på samma sätt, men om det leder till att färre tjejer antas ska det tas bort. Det är inte heller som att platserna helt försvinner när färre tjejer blir antagna, istället får många duktiga unga pojkar chansen att få gå på skolan. Nu snuvas de på detta i kvoteringens namn.
Kommer vi nu se samma lokalt? Kommer högskolan i Skövde ändra sin antagning för att fler tjejer ska bli antagna trots att de har sämre meriter än killarna? Jag ser på oro över utvecklingen och tycker synd om alla pojkar som kommer drabbas av detta.
Ann-Britt Andersson
