Den senaste tiden har jag blivit närmast förundrad över den kopiösa mängden valkompasser som dyker upp. Lokaltidningar har de, riksmedia har de och olika intresseorganisationer har sina egna. Jag tycker istället man ska gå på ideologi.
Problemet är inte valkompasserna i sig. Problemet uppstår när vi börjar behandla dem som facit snarare än som ett verktyg. Politik handlar i slutändan inte bara om enskilda sakfrågor, utan om vilken riktning man vill att samhället ska ta.
I stort sett varje lokaltidning i landet har en egen valkompass känns det som. I alla fall så har flera lyckats i Skaraborg. Det går inte annat än att ge eloge till våra branschkollegor för deras arbete att främja demokratin och underlätta för väljarna att ta sig till valurnorna.
Riksmedierna har likaså alla valkompasser. Att de lokala valkompassernas frågor varierar kraftigt är såklart givet då de utgår från lokala frågor. Men även riksmediernas valkompasser varierar en hel del i vilka frågeställningar de valt. Där börjar det intressanta.
Jag har gjort nästan allihopa av riksmediernas valkompasser tror jag. En del gemensamma teman märks givetvis, men hela tiden dyker det också upp frågor man inte sett i de andras valkompasser. Just valet av frågor gör mer än vad man tror. En valkompass kan vara helt opartisk i hur den räknar svaren, men ändå påverkas enormt av vilka frågor som överhuvudtaget ställs.
Likaså är det viktigt hur frågor formuleras. I SVT:s valkompass finns exempelvis frågan ”Tandvård för personer under 23 år ska vara gratis”. Ett av enbart två partier som är negativa till förslaget är Sverigedemokraterna.
Då ska man samtidigt komma ihåg att partiet gått till val på att de vill utöka tandvårdsreformen så att den särskilda tandvårdsersättningen omfattar alla vuxna patienter. Det skulle innebära kraftigt subventionerad tandvård för samtliga vuxna och inte bara unga vuxna.
Oavsett vad man tycker om de olika tandvårdsförslagen visar exemplet en svaghet med valkompassernas format. Komplexa reformer måste ofta pressas ned till ett ja eller nej på ett enskilt påstående. Det kan också ge en felaktig bild av partiets övergripande politik.
Gå på ideologi istället, så säger jag. Politik är betydligt större än ett antal ja- och nej-frågor. Det handlar om vilken riktning man vill föra samhället i. Vad tycker partierna att staten ska göra och vad ska individen själv bestämma över? Hur ser man på ansvar, frihet, trygghet och rättvisa?
Ett parti man håller med i tio enskilda frågor kan fortfarande vilja föra samhället i en riktning man egentligen inte delar. På samma sätt kan ett parti man inte håller med i varje detalj ändå bygga sin politik på värderingar man känner igen sig i.
Så gör gärna en valkompass. Gör flera stycken till och med. Men stirra dig inte blind på procentsatsen som dyker upp i slutet. Den visar vilka rutor du kryssat i – inte nödvändigtvis vilket samhälle du vill leva i.
Samuel Lundell
Tidningschef Skaraborgs Nyheter
