Kärnkraftselen kan bli rekorddyr i framtiden. Detta förutspår experter och man ser både risker på kort och lång sikt.
På kort sikt finns en risk för akut brist på uran då Ryssland nu riktat om sin strategi för kriget i Ukraina och tydligt riktar in sig på gruvor i landet. Det ska röra sig om gruvor för såväl kol, litium som uran.
Enligt SecDev (en kanadensisk tankesmedja) så hade Ryssland redan tidigt i kriget tagit över gruvor vars mineralers värde uppgick till 12 000 miljarder dollar. När tankesmedjan rapporterade den siffran var dock bara en urangruva erövrad. Nu när Ryssland fortsätter att ta över urangruvor tror man att en brist på uran kan uppstå i Europa och Sverige.
Detta har potentiellt redan gett effekt på terminspriserna avseende uran. Priset för terminer i februari är dubbelt så högt som för ett år sedan.
På lång sikt förväntas kärnkraftselen bli dyrare på grund av främst ökad efterfrågan på uran. World Nuclear Association förutspår att efterfrågan kommer att öka med 28% tills 2030.
Investeringar i AI-center driver också på efterfrågan på kärnkraft då dessa slukar stora mängder energi.
