På västgötaslätten, där Skaraborg är en central del, når markpriserna nya nivåer. Jordbruksverkets färska rapport visar att Götalands södra slättbygder hade landets allra högsta markpriser under 2024.
En hektar åkermark kostade i genomsnitt 289 300 kronor, medan betesmark låg på 151 500 kronor per hektar – en ökning med 26 procent från året innan. I kontrast till detta står Övre Norrland, där motsvarande priser var så låga som 22 100 kronor respektive 8 500 kronor.
På riksnivå landade snittpriset för åkermark på 122 400 kronor per hektar, en marginell minskning jämfört med 2023. Men sett över tid är utvecklingen dramatisk: sedan 2014 har åkermarkens pris ökat med 82 procent och betesmarkens pris fördubblats. Trycket på mark är allra starkast i bördiga regioner som Skaraborg.
En tröskel för nästa generation
Men de stigande priserna väcker också oro. För unga som vill bli bönder är insteget allt svårare. Enligt en EU-rapport är mindre än sex procent av unionens lantbrukare under 35 år. Rapporten pekar på tre huvudsakliga hinder: brist på kapital, höga markpriser och svårigheter att få banklån utan arv eller starka säkerheter. Förutsättningarna är inte optimala om man vill starta lantbruk utan ekonomiskt stöd från familj.
Samtidigt står det svenska lantbruket inför ett generationsskifte. Medelåldern bland lantbrukare fortsätter att stiga, men intresset bland unga för att utbilda sig inom lantbruk ökar.
