När kyla och hög elförbrukning åter slår till i södra Sverige finns nu inga självklarheter kvar i bakfickan. Det oljeeldade topp- och reservkraftverket i Karlshamn, som länge varit elnätets sista livlina i söder, har efter en lagändring i mars helt plockats bort från effektsystemet. Enligt Svenska kraftnäts divisionschef Eva Vitell är planen att ersätta det med nya lösningar – men fram tills dess står Sverige utan den reserv som tidigare undvikit ransonering vid elbrist.
Det oljeeldade Karlshamnsverket i Blekinge har en kapacitet på cirka 660 MW, men är sedan en lagändring i mars inte längre tillgängligt som effektreserv. Detta gäller formellt sedan det särskilda effektreservsavtalet löpte ut 15 mars 2025 och lagstiftningen för effektreserv upphört att gälla. Från och med vintern 2025 måste därför nya beredskapslösningar vara på plats för att undvika strömavbrott när elbehovet är som störst. Svenska kraftnät, som nyligen gav ut en rapport om försörjningstrygghet, varnar för att betydande investeringar i ny produktion och i elnäten krävs för att möta detta behov.
Reservkraftverket
I praktiken har Karlshamnsverket de senaste åren använts allt mer frekvent när tillgången på förnybar energi varit knapp. Under 2022 producerade verket dubbelt så mycket el som året innan och gick över 1000 timmar på bara ett år. Svenska kraftnät rapporterar att vintern 2023/2024 anläggningen ropades in på 14 timmars beredskap eller drift 11 gånger och i minimidrift 4 gånger – rekordökning under det senaste decenniet.
Problem blir särskilt tydliga vid begränsad överföringskapacitet mellan norr och söder. Under kalla, vindstilla vinterdagar är södra Sveriges effektbalans under hårt tryck, och import från våra grannländer kan då vara både dyrt och osäkert. Samtidigt ökar efterfrågan med nya industrier och eldriven uppvärmning, medan tillgången på stabil kraft inte växer i takt. Utan Karlshamnsverket på plats blir det svårt att hålla frekvensen och spänningarna, vilket kan leda till långtgående elavbrott vid störningar.
Konsekvensen framåt skulle kunna blå strömavbrott, ransonering eller rekordhöga elpriser.
Lösningar framåt
Nu pågår intensiva politiska diskussioner om hur luckan ska täppas till. Regeringen har i höst lagt fram en lagrådsremiss om en ny kapacitetsmekanism, alltså en fortsättning på effektreserven i ny tappning. Förslaget innebär att Svenska kraftnät ska köpa reservkapacitet från de aktörer som åtar sig att hålla beredskap, finansierat via en särskild avgift från balansansvariga.
Flera partier pekar också på behovet av mer planerbar och storskalig elproduktion. Regeringen lanserade hösten 2023 en färdplan för ny kärnkraft där målet är att minst motsvara två stora reaktorer (cirka 2500 MW) ska finnas på plats senast 2035. Andra förslag som diskuteras är snabba stödpaket för utbyggnad av gasturbiner och batterilager, samt förmånliga kreditgarantier för investeringar i ny kraftproduktion. Inte minst trycker aktörer som Svenska kraftnät på att stamnätet måste förstärkas, så att mer el från vattenkraft och vind i norr kan nå söder vid behov.
