På ytan kan den amerikanska ekonomin verka gå som tåget. Men under ytan pågår förändringar som får allt fler ekonomer att höja ett varnande finger. Det skulle kunna påverka Sverige.
Priser riskerar att stiga samtidigt som tillväxten bromsar in – en kombination som historiskt har skapat djupa ekonomiska problem. En av de som varnar är Paul Krugman, Nobelpristagare i ekonomi och en av världens mest inflytelserika ekonomiska kommentatorer. När han säger att läget är oroande, lyssnar marknader och beslutsfattare.
Tullar, arbetskraftsbrist och osäkerhet
Krugman pekar på att höga tullar på importerade varor har gjort utländska produkter dyrare, och att minskad invandring lett till arbetskraftsbrist inom flera branscher, särskilt jordbruk och bygg. Följden blir både högre kostnader och lägre produktion.
Företagare står dessutom inför en osäker framtid. Ingen vet vilka tullar som kommer gälla framöver, och osäkerheten gör att många håller igen på investeringarna. Samtidigt skapar massarresteringar och deportationer en oro som även sprider sig till arbetsmarknaden. Hittills har stora satsningar på AI och datacenter hållit uppe tempot, men tecken på inbromsning syns redan.
Flera mätningar visar att priserna snart kan börja stiga snabbare, samtidigt som tillväxten ligger nära den kritiska nivå där arbetslösheten tenderar att börja öka.
Ekonomer kallar detta för stagflation – när inflation (stigande priser) och stagnation (svag eller ingen tillväxt) sker samtidigt. Det är ett svårt läge att hantera, eftersom de vanliga verktygen för att bekämpa inflation ofta gör lågkonjunkturer värre, och tvärtom.
För Sverige, som är starkt beroende av handel med omvärlden, kan en amerikansk stagflation få kännbara effekter. Om USA:s köpkraft minskar och marknaderna blir skakiga, kan svenska exportföretag möta lägre efterfrågan, kronan pressas och arbetsmarknaden här hemma försvagas.
