Naturvårdsverket har nyligen beviljat Annie Jonsson, docent i ekologi vid Högskolan i Skövde, 4,8 miljoner kronor för ett projekt som handlar om att bevara och öka naturens biologiska mångfald, och ska pågå tre år.
Biologisk mångfald innebär variationsrikedom bland levande organismer både i vatten och på land. I dag finns det många hot som förstör livsmiljöer, vilket i sin tur leder till att arter dör ut. De flesta länder i världen, däribland Sverige, har enats i en FN-konvention om att aktivt arbeta för att bevara den biologiska mångfalden.
Annie Jonssons projekt ”Biologiskt mångfaldsindex för mätning, övervakning och skötsel på landskapsnivå” har nyligen beviljats 4,8 miljoner kronor från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag. I projektet kommer det att utvecklas ett index som uppskattar områdens förmåga att bidra till biologisk mångfald. Målet är att indexet ska kunna ge bättre beslutsstöd åt politiker, myndigheter och företag för bästa användning av den mark och naturmiljöer de ansvarar för.
– Vår vision med forskningen är att genom det här verktyget kunna bidra till att vi främjar och bevarar biologisk mångfald. Eller ännu hellre, att den biologiska mångfalden ökar, säger Annie Jonsson, Högskolan i Skövde.
Grattis Annie, hur känns det att få igenom detta? Har du firat och hur i så fall?
-Det känns riktigt roligt eftersom detta är en idé vi utvecklat under några år nu. Nu får vi chansen att gå hela vägen och testa om idén med ett biologisk mångfaldsindex och utveckla det än mer. Först och främst firar jag med att vara glad och se fram emot tre spännande forskningsår, men jag har också firat hemma i familjen med en extra god middag, blommor på bordet och choklad.
Vad hoppas du kunna påvisa eller förtydliga med forskningen?
-Jag har två mål ett vetenskapligt och ett tillämpat. Vetenskapligt ska vi undersöka hur markanvändning och landskapets struktur påverkar biologisk mångfald. Med hjälp av den kunskapen bygger vi ett digitalt verktyg som visar hur olika ingrepp i landskapet påverkar den biologiska mångfalden och hur man kan göra för att bevara eller till och med öka den.
Vad blir största utmaningen under dessa tre åren?
Jag tror att en stor utmaning blir att pedagogisk förklara hur vårt matematiska index fungerar för de målgrupper vi tänker oss ska ha nytta av detta.
Av den anledningen har vi också med oss en kommun, länsstyrelse och skogsbolag som vi kan få testa våra idéer hos. Sedan kan det ju visa sig finnas vetenskapliga utmaningar t ex i våra antaganden vi har gjort om hur naturen fungerar.
När sätter du igång rent praktiskt, och vad sätter du tänderna i först?
-Vi är faktiskt igång redan. En examensarbetare på vårt kandidatprogram Biovetenskap-Biologiska resurser och hållbar utveckling kommer i vår att göra en studie där hon ska jämföra beräkningar med vårt index med insamlad artdata för olika landskap, säger Annie Jonsson.
Vi kommer också sätta tänderna i en programmeringsutmaning med en funktion vi vill fixa till för att börja förbättra indexet. Den 20 mars är det avstamp hos Naturvårdsverket. Då får jag träffa projektledare i andra projekt närliggande projekt. Det ser jag fram emot, avrundar Annie Jonsson.