Närvaron av en lågprisbutik kan spara tusenlappar för hushållen – även för dem som aldrig sätter sin fot där. Det visar en ny rapport från Matpriskollen, som SVT Nyheter rapporterat om.
Undersökningen pekar på en tydlig konkurrenseffekt: när lågprisaktörer etablerar sig på en ort pressas även de övriga butikerna att sänka sina priser. En barnfamilj som handlar uteslutande i en lågprisbutik kan spara upp till 22 000 kronor per år. Men även de som fortsätter att handla i andra butiker sparar pengar – i genomsnitt 7 000 kronor årligen – eftersom prisläget sjunker i hela området.
I rapporten räknas Willys, Lidl och Coop X:tra som lågprisbutiker. En barnfamilj definieras som två vuxna och två barn, med en genomsnittlig månadskostnad på drygt 12 500 kronor för livsmedel och dagligvaror.
Enligt Matpriskollens vd Ulf Mazur är det först när konsumenterna får fler alternativ som de stora kedjorna verkligen tvingas se över sina priser. Han beskriver det som en ”dubbeleffekt”: hushållen får både ett billigare alternativ och lägre priser i de butiker som redan finns.
Samtidigt står många kommuner utan ett lågprisalternativ. Enligt Konkurrensverket saknade 102 av Sveriges 290 kommuner lågprisbutik år 2022, något som bland annat kopplas till hur kommunerna tolkar plan- och bygglagen. Det innebär att många hushåll går miste om de besparingar som en ny aktör skulle kunna skapa.
Enligt en karta i SVT:s artikel saknar kommunerna Gullspång, Karlsborg, Tidaholm, Hjo och Tibro helt en lågprisbutik. Enligt undersökningen från Matpriskollen innebär det att hushållen där betalar mer för maten än grannkommunerna med etablerade aktörer.
