Maten har blivit minst 20 procent dyrare. Elräkningen fördubblats. Det visar Konsumentverkets beräkningar för hushållens kostnader nästa år.
Varje år tar Konsumentverket fram en prognos för hushållens kostnader för det kommande året. Kostnaderna gäller bland annat mat, el, hygienartiklar, kläder och skor. Siffrorna används av myndigheter, företag och konsumenter. Tillsammans med riksnormen, som regeringen fastställer, används Konsumentverkets siffror när nivåerna för försörjningsstöd och andra ersättningar tas fram. Bankerna, som räknar fram en ”kvar-att-leva-på-nivå” vid låneansökningar, har också användning av siffrorna.
Ökade priser under året
– Vi ser en mycket kraftig kostnadsökning för hushållen sedan förra årets beräkning. Främst är det livsmedel och el som ökar i våra beräkningar, maten med runt 20 procent och elen nästan med 100 procent, säger Kristina Difs som är handläggare på Konsumentverket i ett pressmeddelande.
I årets mätning hamnar matkostnaden för en vuxen på drygt 3 400 kronor. En familj med två vuxna och två barn i skolåldern (6-9 år respektive 10-13 år) behöver lägga nästan 10 700 kronor på mat för en månad.
Matkostnaden räknas fram utifrån en fyraveckorsmatsedel som följer de nordiska näringsrekommendationerna och de svenska kostråden från Livsmedelsverket. Mätningen av priserna kompletteras även med en prognos för prisutvecklingen under 2023.
– Våra beräkningar utgår inte från någon lyxkonsumtion eller bara livets nödtorft. Vi försöker få fram så realistiska siffror som möjligt. Vi brukar få reaktioner både från dem som tycker att vi tar i för mycket, och de som inte förstår hur vi kan räkna så lågt, kommenterar Kristina Difs.
Dramatiska förändringar
Förändringarna under 2022 har varit dramatiska, med kraftigt ökade kostnader både på livsmedel och el.
– I vanliga fall har kostnaderna under ett år bara ökat med någon procent. I år fick vi vara med om att siffrorna snabbt blev inaktuella, på grund av oväntade händelser och kriser i omvärlden, säger Kristina Difs.
Hon tror inte på att ta fram nya siffror fler gånger om året eftersom de också snabbt kan bli föråldrade vid plötsliga händelser. Prognosen bygger på flera olika mätningar som tar tid att genomföra.
– Användaren får utgå från våra beräkningar och sedan lägga på om priserna har fortsatt uppåt, säger Kristina Difs.
