Hus byggdes för småpengar på 70-talet, något som få har råd med idag.
Föreställ dig att dina farföräldrar byggde sin villa på 1970-talet för bara några hundra tusen kronor. Idag kan samma husbygge kosta flera miljoner. Vad har hänt på vägen med husdrömmen?
Billigare att bygga förr i tiden
Att bygga hus på 1970-talet var en helt annan ekonomisk verklighet än idag. Statistiken visar att genomsnittspriset för att bygga en ny villa låg runt 1 000 kr per kvadratmeter i början av 70-talet.
Just 1974 kostade ett 144 m² hus cirka 168 480 kr att bygga. Om man räknar upp det beloppet med inflation till dagens penningvärde motsvarar det drygt 1 000 000 kr. Med andra ord är det fortfarande ungefär tre gånger dyrare att bygga samma hus idag, även när man tar hänsyn till inflationen. Det var alltså betydligt billigare att bygga förr, även i reala termer.
Varför var det så billigt att bygga hus på 70-talet? En stor faktor är att både material och arbetskraft var billigare då.
Skenande byggkostnader
Idag ser situationen helt annorlunda ut. Byggmaterialpriserna har skjutit i höjden, särskilt under de senaste åren. Enligt Statistiska centralbyrån ökade kostnaden för byggmaterial med över 20 % på bara ett år (mars 2021 till mars 2022). Vissa material rusade ännu mer – priset på trävaror steg med 59 %. Denna galopperande prisutveckling har varit smärtsamt kännbar för många människor, från stora byggföretag till hemmafixare som planerar renoveringar.
Det senaste decenniet har kostnaderna för nyproduktion av bostäder generellt fortsatt uppåt. Till exempel har produktionskostnaden för flerbostadshus (lägenheter) ökat med 189 % mellan 1998 och 2022. Det innebär nästan en tredubbling på 25 år.
Materialkostnaderna har dragit iväg betydligt mer än lönerna – under perioden 2000–2023 steg materialkostnaden med 176 %, medan arbetslönerna ökade ca 72 %. Med andra ord: materialen vi bygger med har blivit mycket dyrare.
Fler valmöjligheter – och mer att betala för
En annan skillnad mellan att bygga/bo förr och nu är utrustningen och valmöjligheterna.
Kraven på byggnadernas prestanda och utrustning var lägre. Många hus hade enklare standard: till exempel enklare isolering, färre bekvämligheter och ofta bara direktverkande el eller en oljepanna som uppvärmning. Husen var ofta mindre energieffektiva och det fanns färre tekniska system att installera, vilket höll nere byggkostnaderna. Samtidigt var lönerna lägre och byggbranschen kunde bygga många hus snabbt (t.ex. under miljonprogrammets era). Allt detta bidrog till att pressa kostnaderna.
Husägare idag investerar ofta i tekniska system och lösningar som knappt fanns för några decennier sedan. Förr var standarden enklare – många småhus hade direktverkande el eller en oljepanna kopplad till element. Idag kan man välja mellan exempelvis bergvärme, luft-vattenvärmepumpar, solceller, FTX-ventilation, smarta hemsystem och mycket mer.
Flera av dessa ovanstående bekvämligheter kan kosta flera hundra tusen, vilket ökar kostnaden för ett husbygge. På 1970-talet existerade knappt dessa alternativ för vanliga husägare – man körde på sin el eller olja.
Det är förstås frivilligt att installera exempelvis solceller, men dagens hårdare energikrav och miljömedvetenhet gör att många nybyggen planeras med avancerade energilösningar från start. Byggreglerna har successivt skärpts när det gäller isolering, ventilation och energieffektivitet. Detta gör husen billigare i drift och bättre för miljön, men det driver upp byggkostnaden.
Oviss framtid
Utvecklingen med skenande byggpriser påverkar hela samhällsbygget. Dyrt byggande leder till dyrare bostäder, vilket märks på både villapriser och hyror.
Frågan många ställer sig är om dessa kostnader kommer att fortsätta öka, eller om de till slut planar ut (eller rentav sjunker) när konjunkturen svalnar. Ingen vet säkert hur de närmaste åren blir för svensk byggnation – frågan är om de höga materialpriserna markerar slutet på byggboomen eller bara en tillfällig inbromsning.
