En studie från Högskolan i Skövde visar att svenska användare oroar sig för de integritetsrisker som kommer en app för smittspårning.
I flera länder använder man sig av mobilappar för smittspårning av covid-19. I Sverige påbörjade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ett arbete med att skapa en sådan app, men utvecklingen stoppades av Folkhälsomyndigheten.
Anledningen till att den stoppades var oklarheter kring lagring av data och användarnas anonymitet låg grund till beslutet. Skövdeforskarna Joakim Kävrestad och Ali Padyab har nu undersökt svenskarnas attityd kring en app för smittspårning. Resultatet visar att svenska folket inte vill ha en sådan app.
Smittspårning är och har varit en analog insamling av data och så mhar man praktiserat det vid utbrott av tuberkulos, mässling, Ebola och HIV/AIDS. Men med hjälp av IT kan man automatisera processen med hjälp av appar.
– Apparna kan identifiera och meddela de som en smittad person haft kontakt med samt kartlägga vilka vägar ett utbrott har tagit. Det här ger stora möjligheter till storskalig, snabb och billig smittspårning. Baksidan är att den här typen av smittspårning medför integritetsrisker, då olika metoder för övervakning används, säger Joakim Kävrestad, adjunkt i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde.
Många länder har under den pågående pandemin valt att använda den här tekniken som en del av sin smittspårning, men Sverige har hittills avstått.
En studie gjord av Joakim Kävrestad och forskarkollegan Ali Padyab, lektor i informationsteknologi, visar att svenska användare oroar sig för de integritetsrisker som kommer med användning av liknande appar och att en majoritet inte vill använda en sådan app.
Oro för att information används på fel sätt
Undersökningen gjordes i form av en enkät med 453 svarande. Ungefär hälften av de svarade uppgav att de oroade sig för att en smittspårnings-app skulle användas för att övervaka även annat än smitta, exempelvis mental hälsa och aktivitet i sociala medier. Det spelade ingen roll att utgångspunkten var att informationen bara skulle delas mellan appens användare och sjukvården.
Deltagarna ansåg att all information ska vara anonym, även om flera tyckte att det hade varit bra att få veta vem som har varit smittad och om man varit i kontakt med en smittad person. I fritextsvaren beskrev nästan alla att en app för kontaktspårning medför integritetsintrång, men vissa ansåg att ”syftet helgar medlen”.
– Det var tydligt att de flesta svarande inte vill att data ska användas i annat syfte än det tänkta. Många oroade sig över att data skulle sammanställas och bearbetas för andra ändamål. Många trodde också att företag, såsom banker och försäkringbolag, skulle få tillgång till datan och använda den, exempelvis som en del i att fastställa ränta eller försäkringskostnad baserat på levnadsmönster, säger Ali Padyab.
I enkäten frågade forskarna även hur oroliga deltagarna skulle vara för att information sprids på olika sätt. Här framkom en stor oro för att informationen skulle komma att spridas till företag, eller till och med öppet.
Flera svarande drog paralleller till att det har skett många stora dataläckor de senaste åren och menade att även information från en sådan smittspårnings-app skulle kunna läcka till allmänheten. I den sista kategorin, som handlade om stigma till följd av att identifieras som smittad, såg forskarna dock att det inte var något de svarande oroade sig för.
Få vill använda en sådan app
Sammanfattningsvis visar enkäten att enbart en minoritet av deltagarna (ca 35 %) var intresserade av en sådan app. Viljan att använda tekniken hänger ihop med oron för hur integriteten ska påverkas. De som är mer oroliga är mindre benägna att vilja använda appen.
Enligt forskarna är tydlig information nödvändig för att en app ska accepteras bland svenska användare. De ser även en stor oro för hur information kan användas – framförallt att den kan göras tillgänglig för andra än sjukvården. Anonymiserad datainsamling är alltså en förutsättning för att en app för kontaktspårning ska accepteras av användare i Sverige.
