Sepsisforskarna vid Högskolan i Skövde har sedan starten 2011 samverkat med externa parter för att utveckla verktyg för snabbare diagnostik av detta livshotande tillstånd.
Ett av målen med denna samverkan, är att bidra till ökad kunskap om bakteriernas genom, det vill säga vilka gener som kan ge upphov till antibiotikaresistens och vilka gener som kan ge upphov till en allvarligare infektion. Det långsiktiga målet är att bidra till en minskad risk för patienterna att dö av sepsis.
– Vi har genom samarbetet utvärderat olika molekylärbiologiska tekniker för att kunna hitta bakterier direkt i patientens blod utan blododling, vilket kan minska svarstiden för vilken bakterie eller svamp som orsakat tillståndet till endast några timmar, och detta kan rädda liv, säger Anna-Karin Pernestig, forskare vid Högskolan i Skövde i ett pressmeddelande.
Bakterierna som används i forskningen har samlats in av det kliniska laboratoriet Unilabs tillsammans med Skaraborgs Sjukhus Skövde. SciLifeLab i Solna har sedan sekvenserat bakteriernas genom och den genererade storskaliga datan har analyserats av forskare vid Högskolan i Skövde och 1928 Diagnostics i Göteborg.
Lars Ljungström, som är överläkare på Skaraborgs Sjukhus Skövde, beskriver samverkan mellan Skaraborgs Sjukhus och Högskolan i Skövde som win-win för båda parter.
– Högskolan tillför en värdefull forskarkompetens. Högskolan har också möjlighet att söka anslag till undersökningar som regionen inte kan ge resurser till. Sjukhuset bidrar med sin kompetens och har möjlighet att samla in prover som Högskolan annars inte skulle få tillgång till. Laboratoriestudierna i SkaS Sepsisstudie 2012 och framåt hade aldrig varit möjliga att genomföra utan samarbete med såväl Högskolan i Skövde som Unilabs. Denna samverkan är en värdefull gemensam resurs vi måste värna om och utveckla, säger Lars Ljungström, överläkare på Skaraborgs Sjukhus.
– Eftersom vi är en liten högskola har vi snabbare ledtider än vid ett stort lärosäte, och det vet våra samverkansparter. Det blir snabbare resultat, helt enkelt, för att vi har större möjlighet att påverka och driva projekten effektivt, och det är intressant för näringslivet, säger Diana Tilevik.
De idéer som genereras av samverkan med externa parter är viktiga för Högskolan.
– Högskolan får en bättre insyn i vad som efterfrågas och vi kan plocka med det hem för att bygga nya projekt eller skapa examensjobb som ligger i tiden, säger Anna-Karin Pernestig.
Vid den svåraste formen av sepsis, så kallad septisk chock, har läkaren endast några timmar på sig att rädda patienten – men en nära samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor kan bidra till förbättrade chanser att överleva och att kunna komma tillbaka till en hållbar vardag.
